Projekt‎ > ‎

Drake

Drake
en saga om relationer som inte alltid utvecklas lyckligt.
Håll ordning på tempus.

Det var en gång två flickor, tvillingarna Ester och Amina, 4 år gamla, snart 5. De bodde med sin mamma och pappa i en stor lägenhet med utsikt över Råsunda. Från vardagsrumsfönstret kunde de se hur kranar och grävskopor arbetade i damm- och grushögen efter att Råsunda stadion rivits. Där ska bli nya hus så småningom.

översiktsbild över skytteholmsparken

Varje dag går Ester och Amina hem från dagmamman genom Skytteholmsparken med sin mamma eller pappa. De går förbi Skytteholmsskolan, ner genom Skytteholmsparken och stannar till vid drakäggen för att balansera lite.

På hösten är drakäggen, alltså de ovala stenarna, hala av slirviga av löv, på vintern är stenarna hala av ett tunt islager, på våren när det har regnat är de också hala. Det är svårt att balansera på hala stenar. Sådana gånger måste de hålla på att balansera en extra stund. 

Draken föds
En av de tidiga vårdagarna lyste solen extra intensivt och stenarna var torra och varma och inte alls hala. Systrarna kan göra extra svåra balanskonster. Den här dagen var det pappa som hämtade och han passade på att vila på parksoffan och leka lite med sin mobil. Blipp blipp. Pekemon Go har två Pokestops alldeles intill och det dök också upp flera pokemons.

bild

Systrarna klev på stenarna med stora kliv, balanserade på ett ben med armarna i vädret, stod på stenens kant med båda benen och försökte hålla sig kvar utan att ramla på rumpan. Amina försökte till och med stå på händer.

Efter en lång stund hade pappa lekt färdigt med sin mobil och ville gå hem. Motvilligt gick de med på att gå vidare, de skulle bara… Till slut ledsnade han och sa

– Nä nu vill jag gå hem. Ni får 5 minuter på er och vi ses vid stubbarna nära gångtunneln. Jag väntar på er där.

Pappa var en bra bit bort på väg mot gångtunneln när Amina ännu en gång ställde sig med händerna i backen och hoppade upp med rumpan och ena benet.

Så kom det sig att hon hade örat alldeles intill den största stenen när det hördes ett litet nånting. Det lät som en försiktig knackning.

Hon blev stående i den konstigaste av ställningar och bara lyssnade. Jo, det hördes en liten knackning. Och en till. Och en till.

Drakägget sprack och det syntes ett litet hål. Amina stod på alla tre och bara stirrade. En nagel syntes, eller var det kanske en liten näbb? Och så kom ett öga ut, och det stod på skaft.

- Ester, kom hit! Titta!

De stod tätt intill varandra, stirrade gapande på ögat och bara gapade. Då syntes två ögon, och de stirrade tillbaka.

Det är svårt att veta vem som var mest förvånad i detta ögonblick. Eller förfärad. Det sade knak och så föll hela ägget itu och där satt den mest anskrämliga lilla vaddetnuvarförnånting och stirrade anklagande på syskonen.

– Vad glor du på?! Jag fryser, sa den lilla varelsen. Torka mig!

Ester letade i sin ryggsäck efter tjocktröjan och lade den försiktigt om henom.

- Gnugga mig.

Ester gjorde som hon blev tillsagd. Hon gnuggade den lilla varelsen torr och hen började se mindre anskrämligt. När den hade burrat upp sig syntes en liten, ja vad ska man kalla det, en fågelliknande babyödla med ett runt huvud på en smal hals, stora ögon och stor näbb, en kropp med svans täckt av små fjäll, ryggen hade dessutom större skivor som stod rakt upp och med små solfjäderformade vingar på ryggen, två små tassar på magen och två lite större knubbiga ben.

- Den ser ut som en pokemon, tyckte Ester.
- Äsch, såna finns ju inte på riktigt.
- Det gör jag visst! sa varelsen.

- Vad ska vi göra med den? Här kan vi inte lämna den.
- Vi tar hem den och ger den lite mat och nåt att dricka. Den är kanske hungrig.
- Det kan du sätta dig på att jag är! Bär mig!

Så kom det sig att syskonen stoppade ett knyte med hemligt innehåll i ryggsäcken och att syskonen plötsligt var villiga att gå raka vägen hem. Pappan trodde inte sina ögon. Inget klättrande och hoppande alls. Konstigt, det har väl aldrig hänt förr, tänkte han förbryllad, bäst att passa på innan de ångrar sig. 

Draken flyttar in
Väl hemma tog både Amina och Ester av sig sina egna kläder alldeles själva och satte skorna på hyllan.

- Konstigt, tänkte pappa igen. Var jag så arg så att ni är alldeles kuvade nu, tänkte han. Och han sa - Mår ni inte bra idag, och gick ut i köket för att laga middag.
– Nej då, vi mår bra sade systrarna. De gick försiktigt in på sitt rum och stängde dörren.

Syskonen öppnade ryggsäcken och släppte ut knytet, som stirrade argt omkring sig. Det första hen gjorde var att kissa på golvet.

- Oj oj. Ester hämtade en trasa i badrummet och Amina plockade fram en av sina egna blöjor som hon använder på natten. Nu var det väl en himla tur att det fanns blöjor i huset.

Det var inte lätt att få på blöjan. Knytet protesterade vilt. Men till sist så. Syskonen visade Draken hur stilig den var i sina fina blöjor och ja, jo, kanske det kanske, sa hen och åmade sig framför spegeln och lät sig både beundras och övertygas om sin och blöjornas elegans. Sen stirrade hen på syskonen och sa

Jag e hungrig! Hungrig hungrig hungrig. Jag har ju inte fåt nåt i krävan sen jag föddes!
Då stirrade de på varandra och undrade - Vad äter du?
- Allt. Och lite till.

Amina kom på att pappa just nu lagar mat i köket. - Gå och be att du får hjälpa till och så samlar du lite i magpåsen på det här förklädet och kom hit så vi kan ge knytet mat, tyckte Ester.

Draken äter

Berättelse om måltiden och det hungriga knytet som äter glupskt och utan bordskick. xxx xxx xxx

Draken nattas

Lite om kvällen, Och klia mig på ryggen. introducerandet av lekkamraterna (gossedjuren) fixandet med en säng och första nattningen. Och den katastrofala tandborstningen. – Jag behöver inte borsta tänderna för jag har ju inga tänder!

Knytet blir lugn av att bli kliad på ryggen. Och hur knytet låtsas vara ett leksaksdjur och mycket skickligt spelar död när mamma och pappa kommer in för att säga god natt. Blir lugn av lite massage i pappan och vill bli kliad på ryggen, särskilt intill ryggplåtar och vingarnas fäste, det är så sköööönt.

På kvällen pratade mamman och pappan med varandra. Pappan tyckte att barnen var lugna och fina, men konstiga på något vis och han var orolig för att de skulle bli sjuka. De var inte som vanligt helt enkelt. Mamman tog det med ro. (ev mellanrumsmaterial)

Drake vaknade först. Mitt i natten. Flaxade med vingstumparna så det flopprade. Ingen reaktion. Klapprade med näbben. Samma reaktion.

- Jag e törstig. Törsti törsti törsti.

- Flisa masade sig upp för att ge Drake lite vatten. Såja, sov nu, det är mitt i natten. Lägg dig ner så stoppar jag filten om dig. Natti natti.

- Natt!

Efter en mittemellanlång stund flopprade Drake med sina vingar igen. Och klapprade med näbben. Då det inte heller nu väckte någon reaktion tog han till orda.

- Jag är kissnödig. Nödi nödi nödi! Kiss kiss kiss!

- Du får kissa i blöjan så här tidigt på morgonen, saEster.

- OK, kiss kiss kiss. Titta, det rinner utanför. Jag är blööööt!

Nu gav tvillingarna upp. De gick upp, torkade upp kisset på golvet, igen, tog blöjan av Draken och gick med henne till toaletten.

- Du måste lära dig att kissa på toaletten.

Drake växer och systrarna lär hen allt de kan
Drake lär sig gå

Draken blir allt duktigare rent fysiskt. Men gillar inte lära sånt som den inte begriper, bokstäver och siffror t ex. Dessa böcker äter den helst upp. Klätterställningar, rutschkanor, studsmattor utforskas. Längdhopp blir han bra på – med fuskhjälp av sina växande vingar. Snart kan barnen inte lära den mer.
Draken klättrar

Syskonen lär Drake klättra upp och, inte minst viktigt, lättra ner. Drake klättrar i klätterställning lätt som en plätt och tycker det är lätt att klättra ner igen

Från början kan barnen klättra bättre än baby drake, som försöker men bara trillar ner och ligger som en trasa på marken.

Alltefter tiden går och draken blir större, och framför allt flygg, så klättrar hon både högre och djärvare.
Draken hoppar

Syskonen lär Drake hoppa högt och långt, med två ben och med ett. Drake lär sig mycket snabbt, får beröm och känner sig duktig. Hoppen blir allt längre och börjar närma sig rena flygkonsten.
Drake badar

Om hur draken växer och lär sig mer och mer. Den lär sig krypa, gå, hoppa, flaxa, klättra. Draken busar, leker tittut och rymmer.

Tandborstningen vägrar den med motivering att den faktiskt inte har några tänder.

Bad – rock n´roll, drakens dansförmåga upptäcks.

Drake tittade förtjust i den ovala baljan med vatten i botten.

- Ja ja ja ja! Va kuuuul!

Med ett skutt dök han i. Och viftade med allt han hade att vifta med, vilket var en del.

Så här kan vi inte göra. Mamma och pappa kommer att vakna och skälla på oss. Vi får ju inte plaska på golvet.

Vi kanske kan ge honom ett morgonbad i badkaret.

Bra ide.

Tvillingarna fyllde badkaret med lagom mycket lagom varmt vatten och lyfte ner Drake i karet och efter en stund klev själva i. De hade rena badorgien och tjöt av skratt.

- Här är det jock n joll, säger Amina.
Draken dansar

Drake får syn på en dansvideo och blir våldsamt upphetsad. Genomför världens dansshow i breakdancestil.

Draken blir förälskad

I ett stearinljus, lär sig göra egen eld

Draken campar

Tvillingarna förbereder göra eld med hushållspappersrulle fylld med tallkottar och vet som P hämtat.

Tvillingarna sover hängmatta, Drake kan hängsova utan matta.
Den märkliga branden

En kväll har Drake försvunnit och flickorna undrar vad som hänt. De får lägga sig utan att veta.

MoP sitter och fnular efter det att flickorna lagt sig. M hänger tvätt vid vardagsrumsfönstret. Plötsligt får M se ett märkligt moln på himlen, det är alldeles svart och avgränsat på en i övrigt klar skymmande himmel. Det ser ut att komma från en specifik punkt bortemot Mall of Scandinavia och Solna pendelstation. Plötsligt upphör röken och efter en stund, sisådär en halvtimme, syns inte ett spår av röken. - Vad var det? M fotade röken och lade ut bilden på FaceBook med en undran om någon visste. Hon fick inget svar. Men vi läsare förstår nog vad det möjligen kan vara.
Draken blir mörk i sinnet

Märker barnens intresse för bokstäver och siffror.

En näbb, två ögon, tre klor, fyra tår, 5 hår-horn – räknar tvillingarna och Drama tycker att det är tramsigt att räkna.

Blir irriterad - röda ryggplåtar, röda lysande kvällsögon - då de bara sitter där och skriver och räknar och håller på med det där fullkomligt obegripliga och sätter sig han också, alldeles stilla och tuggar långsamt i sig en av barnens bokstavsböcker. Men det märker de inte.

Den mystiska branden

Draken vill träna mer på att spruta eld. Och att flyga med vingarna som nu växer en liten bit för varje dag. Men det får han inte. (Röda ögon) Han får inte göra nånting roligt längre. De där lekparkerna är ju ingenting för en naturentusiast. Han vill till skogar och dalar, till höga berg och vattenfall. Det ska vara mer rajtan tajatan i naturen för att han ska bli nöjd. Men nej, det är bara lägenheten och sitta still och titta på film och läsa böcker och äta äcklig mat och ute är det bara lekparkerna som gäller. När de är vid en lekpark börjar han rymma. Tar sig några steg åt sidan och sen flyger han en runda. Ååå va härligt.

Sen här han barnen ropa på honom och han vänder tillbaka, för det har han alltid gjort. Men det är något som inte är lika bra längre. Han börjar drömma om andra världar, om högt flygande varelser som kan blicka ner på jorden och förstå vad som sker. Det skulle heller inte vara fel med en lekkamrat. En likasinnad, alltså.
Drake får syn på något

En kväll ser Drama något i luften, något som lyser och viftar med propellervingarna – en helikopter.

Det väcker en hoppfull längtan om att finna en vän som är mer lik henne själv.

Hon gör längre och längre egna flygturer. På en av flygturerna får Drama syn på en ännu större plåtklädd flygande varelse högt uppe i luften.

Vilken elegans, vilken målmedveten riktning, hon kan flyga hon!

Drama försöker följa efter men den där donnan flyger för fort för att Drama ska hinna ikapp. Då får hon en idé. Om hon vänder på sig, gör sig liksom rörformad med fötterna som spets och använder all sin eldkraft kan hon fara som en raket till plåtdamen ifråga och i alla fall visa upp sig.

Hon flyger dit och stilar med några djärva svängar. (Ögonen intensivt gula) Följer efter och ser att plåtdamen går ned för landning - på Arlanda - och får då syn på en hel svärm plåtdamer och för den skull också en och annan helikopter.

- Gnistor och granater!, här finns gott om kompisar.

Party party. Det här gillar vi – tänker hon. Himmel va kul! Ja, ja, ja!

Kanske håller Drama på att utvecklas till ett nattaktivt väsen.
Draken flyttar

De gör så gott de kan med att lära den flyga, men är inte till mycket hjälp. Efter några kraschlandningar och omplåstringar har den lärt sig flyga. Den lär sig också göra eld på egen hand och det har syskonen alls ingen egen erfarenhet av. De vill mest bara förbjuda eldmakandet, vilket gör draken nedstämd och känner sig hämmad.

Drakens humör blir alltmer eldfängt. Särskilt när de ser fåglar flyga, den börjar alltmer längta ut i den större världen och det är något den saknar utan att veta vad.

En dag har den bestämt sig. Den måste ge sig iväg, den måste följa sin inre drift och vilja. Den känner vemod, tar farväl av syskonen med en tår på kinden och cirklar i allt högre cirklar innan den flyger rakt högt iväg för att inte återkomma.

Ester och Amina är ledsna, mamma och pappa tröstar och berättar att draken behöver bege sig till en familj av sin egen sort och att den behöver leta rätt på den, var den u är någon stans. Kanske i en annan till och på annan plats. Syskonen förstår, men är ledsna i alla fall.

Får möjlighet att flyga drake.



Draken som tonåring

Som blir bara mer och mer udda och som längtar mer och mer bort till nånannanstans
Där han kan flyga som han vill och spruta eld utan att alla ska bli så nervösa. Fri till vad?



En dag näästa vår skiner solen så där


Drake blir upptäckt – nej, jag tror att hen får förbli oupptäckt bland människorna.

Blir upptäckt av mamma och pappa som nu får svar på alla frågor de haft om vad som egentligen händer med sina tvillingdöttrar

Blir upptagen i familjens hägn

Äter med familjen – bordsskicket är verkligen sisådär

Nattningen – Drama vill bli kliad runt hornen och ryggplåtarna. Varje kväll, det får henne lugn.

När Drama känner sig underlägsen börjar hon retas och härmas och larva sig. Visar ganska odrägliga drag.

Mamma och pappa kan hjälpa till med gränssättningen. Det är nog rätt skönt för tvillingarna soom hittills dragit ett tungt lass.

Mamma och pappa funderar hur det kommer att bli med denna tredje familjemedlem som bara växer och växer. Ska vi meddela försäkringskassan och folkbokföringen? – Nej nej nej, jag låååvar att jag ska uppföra mig. Draken vill absolut inte bli offentlig.

Och naturhistoriska museet eller veterinärhögskolan? Drama borde vara en biologisk sensation som platsar som artikel i NNTidskrift.
Comments