Charlottenburgsbladet nr 2-2024

ETT OSANNOLIKT MÖTE

blev till en bok om en Solna-doldis

av Bente Kaj Henriksson

UTDRAG UR CHARLOTTENBURGSBLADET NR 2 ÅRGÅNG 37 * UTGIVEN AV SOLNA HEMBYGDSFÖRENING * NOVEMBER 2024

 Att jag skulle skriva nåt är inte konstigt, jag hade just avslutat mitt yrkesliv som organisationskonsult, flyttat till Solna för att bli författare som pensionär. Men att debuten skulle bli Gul jonne är en smått osannolik historia.

Gul jonne handlar om Henrik Törnqwist, som föddes i och fortfarande bor i Solna, med paus för skolåren i Norrtälje och Roslagen.

Det är mötet mellan Henrik och mej som är det osannolika. Jag är en äldre dam med två akademiska examina (arkitekt och organisationskonsult) och allmänkulturella intressen. Han är betydligt yngre, med ett undantag är han helt självlärd och kom med tiden att bli utomordentligt skicklig att hantera odugliga chefer och trasiga maskiner av vitt skilda slag. Vi har olika kön, ålder, intressen, bildning, syn på politik och estetik. Gemensamt är dock vår nyfikenhet och vilja att lära nytt. Såna som vi träffas normalt inte. Men det gjorde vi och orsaken till det får man tillskriva min cykel.

När jag flyttade till Nybodagatan i Solna behövde jag en stöldsäker plats att ställa min cykel. Tämligen omgående hamnade jag i styrelsen som suppleant att driva frågan om cykelgarage på vår gård. Året därpå blev jag inkuppad som ordförande i en helt ny och ovan styrelse. Om styrelsearbete och fastighetsförvaltning visste jag absolut ingenting och jag behövde någon att fråga - om allt - inte minst vad gäller vår fastighets ovanliga värmeförsörjning. Vi har nämligen ingen fjärrvärme som grannföreningarna har, vi har värmeåtervinning av frånluften och bergvärme med möjlighet att komplettera med olja, om så skulle behövas.

   I vårt pannrum hittade jag en man som mekade med några rör. Det var Henrik och han visade sej vara kunnig, hjälpsam och talför. Och mina frågor var många under lång tid.

   Efter ett tag föreslog Henrik att vi skulle pratas vid över en öl på lokala syltan, alltså pizzerian Nyboda inn tvärs över gatan. Det blev en hel del öl både nu och då och vi talade allt mindre om huset och allt mer om våra liv. Särskilt Henriks. Jag häpnade och förundrades, berördes och förfärades och jag ville bara veta mer. En dag slog det mej:

   - Du Henrik, ditt liv är helt galet fascinerande, det borde kunna locka fler. Kan du tänka dej att bli intervjuad lite mer systematiskt så jag kan spela in, teckna ner din story och publicera den på nåt sätt?

Det blev en bok som tog tre år att skriva och ge ut. Först intervjuer under ett halvår en gång i veckan hemma hos mej. Vi intog utsökta måltider, både mat och dryck av hög kulinarisk klass, som Henrik lagade, och vi pratade i timtal under inspelning.

   Sen vidtog ett tidsödande arbete för mej med att skriva ut, sålla och beskära, alltså att göra litteratur av materialet. Framför allt har jag värnat språkdräkten. Henrik snackar Stockholmsslang med inslag av aristokratiskt bildad svenska.

   I olika omgångar har materialet haft testläsare, både amatörer och proffs. Sist och inte minst har jag producerat tre slags böcker med var sin tidplan. En till papper med omslag, illustrationer och layout, som jag själv stått för, och som skickades till tryckeri. En till ebok med en variant av omslag som skulle kunna läsas frimärksstort då man söker digitalt. En snarlik till ljudbok med uppgift om uppläsaren Frans Liljenroth. Jag gjorde olika filer för ljud, ebok och pappersbok och jag valde olika distributörer för papper och det digitala. Lärorikt är bara förnamnet.

Solna-miljöer

Jag har skrivit boken som om Henrik berättar för dej som läsare eller lyssnare. Om de tidiga barnaåren på Förvaltarvägen, och promenader via Hagalund till Östervägen där mormor och morfar bodde. Om hur han bildar familj och bor på Klippgatan, Klippis, där hans farmor och farfar tidigare bott. Ägaren till huset hade en mekanisk verkstad och levererade till Filmstaden. En tid bodde de också i ”mitt” hus på Nybodagatan och Henrik var teknikputte åt föreningen. Det är han än, av och till, beroende på styrelsens önskemål.

   Han berättar också om hur han som vuxen kom att jobba på krävande arbetsplatser runt om i Stockholm, med dåliga chefer eller kunder, ibland rent av sadistiska eller farliga, med en aldrig sinande iver att förbättra, utveckla och göra möjligt det som kan tyckas vara omöjligt, bl a som kock på Operakällaren, senare maskinist på Skansen och som sin egen.

Särskilt begåvade

Jag kan sätta en peng på att Henrik är en särbegåvad person inom sin nisch. Hela hans släkt och familj dräller av utpräglade begåvningar. De är tekniska snillen eller språkbegåvningar långt utöver det vanliga. Och de är svåra att sätta sej på, vilket ibland kan leda till kollisioner i sociala sammanhang.

Förläggare

Det är en sak att skriva en bok och publicera den. En helt annan sak är att nå ut med den till läsare och lyssnare. Efter att ha blivit nobbad av etablerade förlag, valde jag att ge ut Gul jonne i eget förlag, Perspektiv.se. Nåt mera lärorikt har jag väl aldrig mött både som författare och förläggare. Och jag har mycket kvar att lära. Därför är det nu dags för lite …

Reklam

Gul jonne har omdöme att vara rolig, spännande och tänkvärd, en feelgood att bara åka in i med leende på läpparna.

   Dessutom ger boken en spegling av utvecklingen i Sverige det senaste halvseklet. Boende i miljonprogrammets miljöer, den liberala porrlagstiftningen, kärnkraft, framväxandet av svensk gastronomi, internettets genomslag, historiepedagogik och sist men inte minst, glass.

   Gul jonne är lättillgänglig, finns digitalt i alla format överallt, och som bok i vissa bibliotek (men alla kan ta hem den).

   Lyssna gärna, för jag har nämligen skrivit den med särskild tanke på ljud. Vill du provläsa några avsnitt går du till hemsidan www.perspektiv.se / stories.

Bente Kaj Henriksson

Bente kommer till Charlottenburg och berättar om sin bok söndagen den 17 november kl 14.